Vad är evidensbaserad medicin?
Kunskap inom ortomolekylär medicin finns dokumenterad i kontrollerade vetenskapliga studier. Här återfinns såväl noggranna fallstudier som randomiserade kontrollstudier. Alla studier får bedömas för sig och sedan värderas i ett större sammanhang gentemot all annan relevant forskning. För att erbjuda den bästa behandlingen för varje enskild patient kombineras evidensbaserad forskning med klinisk kunskap, patientens värderingar och önskemål samt övriga relevanta faktorer. Det är detta som är evidensbaserad medicin (Straus SE, et al. Evidence-based medicine. How to practice and teach EBM. Third edition, 2005).
Ortomolekylär medicin i praktiken
Utövare av ortomolekylär medicin kan använda alla moderna typer av behandling, inklusive läkemedel, kirurgi och psykologiska metoder när dessa är tillämpliga. Läkare med ortomolekylär kunskap använder samtidigt nutritionen som en betydelsefull del av behandlingen inom såväl medicin, kirurgi, psykiatri som andra specialiteter. När exempelvis antidepressiva eller smärtstillande läkemedel behövs, kan dessa kombineras med kostråd och näringstillskott. Läkemedlen används för att få snabb effekt på oönskade symptom. Då patienten får effekt av ortomolekylär behandling kan det så småningom eventuellt vara möjligt att långsamt minska på konventionella läkemedel. Läkare inom olika specialiteter har funnit att patienter som också får en individuellt anpassad näringsterapi ofta återhämtar sig snabbare och får färre biverkningar/komplikationer.
Artiklar som är fritt tillgängliga på internet
Om Du klickar på nedanstående referenser, får Du tillgång till hela artikeln.
Bakgrund
– Jonsson BH, Dalén P, Arfors KE. Sjukvårdens ointresse för näringsämnens effekter måste brytas. Läkartidningen 2005;102:1559-60
– Jonsson BH. Mat, vitaminer eller läkemedel. Introduktion till ortomolekylär medicin. 2000-talets vetenskap 2007;12(4):6-7
B-vitaminer
C-vitamin
– Jonsson BH. C-vitamin för prevention och behandling. 2000-talets vetenskap 2008;13(4):21-2
D-vitamin
– Humble M. D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott. Läkartidn. 2007;104:853-7
Sköldkörtelsjukdomar
– Munsterhjelm K. Hypotyreos förr och nu – en genomgång. Medicinsk Access 2008;nr 6:45-8
Schizofreni
– Hoffer LJ. Vitamin therapy in schizophrenia. Isr J Psychiatry Relat Sci 2008;45:3-10
Mitokondriell medicin
– Gardner A. Mitokondriell medicin – ett forskningsområde där helheten är viktigare än organdelarna. Medikament 2005;nr 3:21-7
– Gardner A. Symptoms of somatization as a rapid screening tool for mitochondrial dysfunction in depression. Biopsychosoc Med 2008;2:7